Startsida

Inger Milton

Föreningsarbete

 


STARTSIDA
HUNDAR
KANINER
IGELKOTTAR
FAMILJEHEM
FÖRENINGSARBETE

KLOKROLIGHETER
LÄNKAR
Inledning
Vad är en ideell förening?
Varför ska jag vara medlem?
Balans bättre än kverulans
Ordförande
Styrelsen
Revisor
Valberedning
Stadgar
Val
Motioner
Interimstyrelse
Att lägga ner en förening

KLOKROLIGHETER
LÄNKAR

  Inledning
Föreningsarbete är bland det bästa jag vet. Att jobba tillsammans för något man är intresserad av bara för att man vill det - inte för att man måste. Hela föreningsidén bygger på frivillighet, demokrati och idealism. Visst låter jag frälst?!!

Ideella föreningar är oftast uppbyggda efter samma mönster, oavsett om det gäller en fotbollsklubb eller hembygdsförening. Varje förening har stadgar som är föreningens grundlag.

Arbetet i föreningar underlättas om alla är insatta i hur organisationen och verksamheten är uppbyggd. Läs stadgarna för den förening du verkar inom.

Det jag har skrivit här är personliga tankar och tyckanden runt en del av föreningsarbetet.
 

 



Länktips

Riksidrottsförbundet

Rotebro IF - ex på tydlig organisationsplan (pdf)
 

 

Vad är en ideell förening?
Ideella föreningar har en lång tradition i Sverige och är uppbyggda på likartat vis, oavsett verksamhet. I grunden är de demokratiskt styrda och man kan säga att föreningen är sina medlemmar.

Ofta finns en länsförening, som har ett antal lokalföreningar ”under sig”. Den som är med i en lokalförening tillhör automatiskt också länsföreningen och även föreningens förbund. Förbundet är den övergripande organisationen för frågor gemensamma för hela landet.

Vanligtvis vartannat år hålls en stämma/kongress då representanter för de olika länsföreningarna (valda av medlemmarna) deltar och bl a utser en förbundsstyrelse.

Varför ska jag vara medlem?
Som medlem kan jag vara delaktig i de beslut som fattas i föreningen. Jag får rätt att delta i föreningens aktiviteter och dra nytta av föreningens beslut och verksamhet. Besluten fattas vid årsmöten, medlemsmöten och styrelsemöten. Om jag inte deltar vid mötena kan jag heller inte påverka besluten och får vackert finna mig i de beslut som har fattats.

Balans bättre än kverulans
Så länge allt är frid och fröjd i en läns-/lokalförening, så rullar allt på och man håller sina årsmöten, väljer en styrelse, har sina föreningsaktiviteter och åren går med lite knorr här och där, men inte värre än att man fortsätter sin verksamhet framåt. 

Problemet är när det börjar halta i någon form. Få medlemmar, passiva medlemmar, interna motsättningar, en kverulant som triggar igång en hel skock, en alltför dominant eller passiv ordförande, dålig ekonomi, motsättningar inom styrelsen, konflikter mellan olika intresseområden inom organisationen, misstroende, prestige mm.

Undvik om möjligt onödig strid. Små åsiktsskillnader kan bli oproportionerliga bataljer, där stridisarna raggar medlöpare som egentligen inte bryr sig så mycket men blir indragna i en konflikt, som i grunden är en skitsak. Det är inte hela världen om varje beslut inte helt går min väg. Spara konflikterna tills de verkligen ”behövs” – kanske aldrig. Var lyhörd för allas åsikter.

Ordförande
Ordföranden är oerhört viktig för verksamheten. En alltför passiv ordförande kan sänka all ambitionsförmåga till noll, låta konflikter urarta till den milda grad mm. En alltför dominant ordförande kan driva hela föreningen på egen hand så att ingen annan får insyn i de beslut som bör fattas av styrelsen gemensamt och hela demokratitanken blir satt ur spel.

En önskeordförande bör ha ett stort intresse för verksamheten, vara lyhörd för andras (medlemmarnas) behov och åsikter, men inte rädd för att fatta ett eget beslut när så behövs. En önskeordförande ska ha föreningens bästa som mål. Som ordförande och ledamot i styrelsen företräder man inte längre enbart sig själv och sin egen åsikt, utan är vald att representera medlemmarna – ett stort förtroende. Man företräder även förbundet, eftersom man ingår i en gemensam organisation med gemensamma mål.

Ordförandens uppgift i en styrelse är i princip att kalla till möten såsom årsmöte, medlemsmöten samt styrelsemöten efter behov, leda mötet och fördela ordet. En ordförande blir automatiskt också föreningens ansikte utåt och den som har många externa och interna kontakter.

Ordföranden sitter som spindeln i nätet, men det är viktigt att tänka igenom och fördela de arbetsuppgifter som ska utföras inom föreningen. Ifall ordföranden också ska ha huvudansvar inom många olika avdelningar och aktiviteter, så blir det för mycket och slutar troligen i en grinig, utarbetad ordförande och en styrelse som upplever att de inte behövs.

Styrelsen
Hela styrelsen bestående av ordförande, kassör, sekreterare, ledamöter och suppleanter har ansvar för den verksamhet som bedrivs. I en styrelse kan man inte skylla på någon annan om något går snett; det är ett gemensamt ansvar. Går det åt skogen med ekonomin, så kan man inte skylla på kassören, eftersom det är hela styrelsens ansvar att sätta sig in i vilken ekonomi man har och fatta beslut utifrån det.

Varje ekonomisk transaktion ska i princip bygga på protokollförda beslut. Nu kanske man inte gör riktigt så. Frimärken behövs för att skicka medlemsbrev, en aktivitet kräver lokal mm, men ett beslut om att aktiviteten ska hållas och vilken lokal man har tänkt sig mm, ska protokollföras. Ifall man köper utrustning för 5000 kr ska beslut om detta finnas protokollfört och samma sak om man hyr en buss på föreningens bekostnad eller om styrelsen bjuder sig själv på middag. Protokollen ska justeras, d v s skrivas under av justerare, vilka har valts vid mötet. På så sätt är inte sekreteraren ensam ansvarig om att allt blir rätt nerskrivet och inget bortglömt. Justerare som sitter med vid möten utan att anteckna, bör läsa föregående mening en gång till.

Suppleanterna bör delta vid möten även om ordinarie ledamöter är med, detta för att hålla sig informerade. Ofta går styrelsemötena till så, att man resonerar sig fram till besluten. Ifall man ska rösta om beslut, så har endast ordinarie ledamöter, eller eventuellt frånvarande ledamots ersättare, rösträtt.

Revisor
Revisorerna har som uppgift att se till att styrelsen förvaltar medlemmarnas förtroende väl. Revisorerna ska kontinuerligt hållas informerade om verksamheten och få styrelsens protokoll löpande. Det brukar tyvärr fungera si och så i många föreningar.

Den stora uppgiften för revisorerna är att efter bokslutet granska  räkenskaperna. Postgiro- och banksaldon vid årsskiftet ska stämma, verifikat ska finnas till alla poster, beslut om utgifter ska finnas bokförda mm.

När så behövs kan revisorn ge förslag på förändringar, förbättringar av rutiner mm direkt till styrelsen utan att detta redovisas vid årsmötet. Revisorerna är medlemmarnas kontrollorgan och lämnar en berättelse vid årsmötet, där de föreslår ansvarsfrihet för styrelsen, förutsatt att allt är i sin ordning. Revisorerna är också ett stöd för styrelse och kassör i det löpande arbetet och vid bokslutet.

Valberedning
Valberedningen väljs av årsmötet och är de viktigast personerna för uppbyggnaden av en väl fungerande styrelse. Vid val av valberedning går det tyvärr ofta till så att man tittar sig runt i lokalen och ser vilka som inte redan är valda på olika poster. De som är över får bilda valberedning. Tyvärr säger jag, eftersom en valberedning ska ha god personkännedom inom föreningen, ha god kännedom om föreningens verksamhet och arbetssätt samt vara aktiv i sitt valberedningstänkande under hela året. De som ”är över” på årsmötet uppfyller inte alltid dessa krav och halkar in på en svår uppgift.

Som valberedning har man en väldig makt i att hjälpa eller stjälpa föreningen. Ifall föreningen till nästa årsmöte behöver en ny kassör och valberedningen inte sköter sitt uppdrag kan en klart olämplig person i ren desperation bli utsedd på plats vid årsmötet, t ex en kassör med egna ekonomiska problem eller total okunskap och totalt ointresse för ekonomi.

Själv tycker jag att en före detta styrelsemedlem som vill trappa ner, kan vara lämplig i valberedningen. Denne vet vad styrelsearbetet innebär, vilka egenskaper som behöver som komplement i gruppen mm.

Stadgar
Föreningarnas och förbundens arbete regleras av stadgar. De finns ofta sammanställda i ett häfte, där alla regler som styr föreningsarbetet står.

I stadgarna finns bland annat angivet föreningens mål. Där finns angivet hur många som måste närvara vid styrelsemöte för att styrelsen ska anses beslutsmässig, dvs att besluten är giltiga. Där finns uppgift om när årsmöte ska hållas, hur man går tillväga för att upplösa föreningen och mycket annat viktigt.

Val
Ofta väljs ordförande och kassör direkt av årsmötet. De brukar väljas ”omlott”, vartannat år ordförande och vartannat år kassör. Detta för att inte båda dessa viktiga poster ska innehas av nybörjare samtidigt. På samma vis gör man med styrelseledamöter och ersättare, alla väljs inte nya samma år, utan de varvas. Om någon avgår under en vald 2-årsperiod, förrättas fyllnadsval, d v s en ny representant väljs in för återstoden av perioden.

När årsmötet är avklarat konstituerar sig styrelsen själv vid ett styrelsemöte, oftast direkt efter årsmötet. Att styrelsen konstituerar sig betyder att de utser sekreterare, vice ordförande och övriga poster som behövs i den aktuella föreningen.

Motioner
En motion är ett förslag från en medlem eller t ex styrelsen. Motionen behandlas vid årsmöte eller stämma/kongress, där närvarande medlemmar gemensamt beslutar om man ska säga ja eller nej till motionen. Om du tycker att något är fel och kan göras på ett bättre sätt - skriv en motion. Det kan vara lättare än du tror att ändra på en misshällighet den vägen.

Interimstyrelse vid föreningsstart
En interimstyrelse har som uppgift att starta föreningsarbetet och driva detta fram till ett första årsmöte, då en ”riktig” styrelse väljs. Kallelse till mötet kan lämpligen annonseras i lokal- och/eller specialpress samt skickas med brev till intresserade personer.

Ta i förväg kontakt med de personer som verkar intresserade och prata igenom hur ni ska göra för att bäst gå vidare. Ta vara på allas engagemang och personliga fallenhet. Arbetar någon med ekonomi, bokföring eller har eget företag? En sådan person kan passa som en framtida kassör. Det bästa är när var och en får jobba med det den trivs med. Vet man till exempel att man inte kan hålla rätt på datum och papper, så är nog inte ordförande det bästa uppdraget. 

En liten början är en bra början. Lägg ribban lågt i början. Första året bör man inte dra igång alltför stora projekt. Dessa kan vänta tills gruppen är samarbetad och vet var de har varandra. Ta hjälp och råd från andra föreningar. 

Att lägga ner en förening
Att starta en förening är en baggis jämfört med att lägga ner den. Ofta blir föreningen hängande i luften, efter att den ena aktiva efter den andra har tappat intresset och det till slut inte finns tillräckligt många intresserade för att besätta styrelseposterna. Under några år skjuter man problemet framför sig och hoppas på att glöden ska återkomma, men tiden går och till slut har dess medlemmar skingrats för vinden.

Om kassaboken stod på noll och inga tillgångar finns i föreningen när detta sker, är skadan inte så stor. Men ofta finns det en slant kvar och det kan finnas värdefulla tillgångar i föreningen. Därför är det viktigt att man inte väntar för länge med att göra föreningen vilande eller lägger ner den.

Stadgarna ska ange vad som ska hända med eventuella tillgångar i detta läge. Ofta säger stadgarna att de ska överlåtas till förbundet eller lokalföreningens länsförening.

 

 

 

 

Inger Milton, Röbäck