Rasklubben för dansk/svensk gårdshund

Avelsrekommendationer

Rasklubben arbetar för att aveln av den dansk/svenska gårdshunden ska ske på ett så sunt och genetiskt uthålligt sätt som möjligt. Jämfört med många andra hundraser är gårdshunden  “frisk och sund”. Rasklubben är dock noga med att även de, jämförelsevis kanske små, problem som föreligger ska åtgärdas. Vi vill försöka hålla en hög profil när det gäller sund hundavel. RDSG verkar för att aveln bedrivs i enlighet med de särskilda avelsrekommenationer och den Rasspecifika avelsstragegi (RAS) som tagits fram inom klubben..

En studie över rasens bevarandegenetiska status har nyligen slutförts av Eleonore Gåvsten vid Stockholms universitet. Eleonores rapport kommer inom kort att kunna beställas här. 

Mentalbeskrivning av gårdshundar 
Inom ramen för den rasspecifika avelsstrategin bedrivs mentalbeskrivning av dansk/svenska gårdshundar. Målsättningen är att i ett första steg mentalbeskriva ca. 100 hundar för att få en god bild av rasens mentalitet så som den kan beskrivas med de för närvarande tillämpade metoderna. Klubben arrangerar i mån av möjlighet beskrivningstillfällen vid brukshundklubbar runt om i landet. Klubben uppmuntrar också gårdshundsägare att själva mentalbeskriva sin hund hos närliggande brukshundklubb.

Arbetet med mentalbeskrivningar sker under ledning av expertis från Svenska Brukshundsklubben. Mentalbeskrivning av hund har utarbetats inom ramen för Svenska Brukshundsklubbens (SBK) verksamhet. Hundens mentalitet beskrivs genom att dess reaktioner i olika arrangerade situationer observeras. Med hjälp av ett protokoll noteras hundens agerande i en intensitetsskala.

Vill Du veta mer om klubbens arbete med mentalbeskrivning? 

Kontakta ansvarig person på den plats som är närmast Dig: 

Göteborg: Anne Hansson, tel: 0302-15893, e-post: annehansson@swipnet.se

Skåne: Gun Grysell, tel: 040-212022, e-post: Gun@gardshund.com

Krav för valphänvisning
För att en uppfödare ska få hjälp av klubben med förmedling av valpar krävs att klubbens rekommendationer för avelsarbetet följs. Rasklubben har dock i praktiken inte möjlighet att i detalj granska varje uppfödare. 
Därför uppmuntras du som potentiell valpköpare att läsa igenom avelsrekommendationerna och själv undersöka 
om reglerna följs av din tilltänkta uppfödare. Då bidrar du till en genetisk sund avel av gårdshunden.

Etiska rekommendationer för uppfödning
Särskilda rekommendationer för hur uppfödning bör bedrivas och hur hundar bör hanteras i samband med uppfödning har antagits av rasklubben. Valpköpare uppmuntras att noga gå igenom dessa rekommendationer inför valpköp och kontrollera att dessa efterföljs av den tilltänkte uppfödaren. Då  bidrar du till en sund uppfödning där hundarnas välbefinnande och hälsa sätts i främsta rummet.

Höftledsdysplasi (HD)
Höftledsdysplasi är en ärftligt skada på höfterna som hunden kan ha mer eller mindre stora problem med. Avel ska bara ske med djur som är fria från HD-fel (bedöms efter röntgenundersökning). Vidare bör inte djur som själva är HD-fria men som har många nära släktingar (t.ex. föräldrar eller helsyskon) med HD användas i aveln.

Som valpköpare bör Du vara noga med att dessa krav är uppfyllda – då bidrar Du också till att främja aveln av friska djur och Du löper också mindre risk att köpa en hund som senare får problem med höfterna. De nya avelsrekommendationer som klubben tagit är också bara rådgivande, och det ankommer även här på köparen att förhöra sig om i vilken utsträckning olika rekommendationer följs.

Vår valpförmedlare Anne Hansson hjälper Dig gärna med information kring dessa frågor.

Röntga Din hund!
När hunden är ca. 1.5 år bör den röntgenundersökas hos veterinär för att se hur höfterna ser ut. Resultatet rapporteras sedan till Svenska kennelklubben (SKK). Alla ägare av gårdshund uppmuntras att röntga sina hundar även om de ej planerat använda djuren i aveln. Det är viktigt att vi får så god kunskap som möjligt om spridningen av HD i rasen. Ju mer information som finns om olika hundar desto lättare blir det också att försöka identifiera anlagsbärare och linjer där skadan är särskilt vanlig.

Avelsrekommendationer
Rasklubben för dansk/svensk gårdshund (RDSG) har antagit en målsättning med avelsverksamheten liksom rekommendationer för hur den bör bedrivas för att befrämja genetisk sundhet. Vidare gäller självfallet Svenska kennelklubbens (SKKs) grundregler för hunduppfödning. 

Målsättningen för avel gällande dansk/svensk gårdshund
Den övergripande målsättningen är att bevara den dansk/svenska gårdshunden som en frisk, alert, duglig, vänlig och tillgänglig gårds- och sällskapshund med den, sedan gammalt dokumenterade, rastypiska exteriören. Avelsarbetet ska bedrivas så att de rastypiska egenskaperna bevaras och den genetiska variation som rasen besitter inte utarmas. Aveln ska bedrivas utan inkorsning av andra raser. Endast fysiskt och mentalt friska djur ska användas som avelsdjur. Inavelsökningen i beståndet ska minimeras. Vid beräkning av inavelsgrad hos enskilda individer bör samtliga kända släktled beaktas.

Rekommendationer för avel med dansk/svensk gårdshund

Inavel
Avelsdjur bör väljas så att inavelsgraden hos avkomman inte blir onödigt hög. Generellt bör nära inavel undvikas i största möjliga mån. Vid beräkning av inavelsgrad hos enskilda djur ska samtliga kända släktled beaktas.

Antal avkommor per avelsdjur
Äldre, friska handjur som ännu ej reproducerat sig bör prioriteras i avelsarbetet. Tikar som ännu ej reproducerat sig bör prioriteras. Är tiken äldre än 4 år innan första kullen bör ett veterinärmedicinskt utlåtande som stöder lämpligheten i valpning inhämtas. 

Enskilt hanhund eller tik bör ej lämna mer än 20-25 valpar. Tikar får erhålla högst 5 kullar (i enlighet med SKKs bestämmelser). Parning mellan samma tik och hane bör ej lämna mer än 10 avkommor.

Endast friska djur används i avel
Endast mentalt och fysiskt friska djur användas för avel. Djur med medfödda, allvarliga, defekter och sjukdomar bör generellt ej användas i aveln. Mindre exteriöra defekter kan i vissa fall tolereras. Vad som är allvarligt respektive tolererbart avgörs efter konsultation inom avelsrådet. 

Vid defekter och sjukdomar som har förmodat ärftlig orsak iakttas även försiktighet när det gäller att använda nära släktingar till det drabbade djuret i avelsarbetet. Djur som innehar hög risk för att nedärva defekter och sjukdomar ska inte användas i aveln (i enlighet med SKKs bestämmelser). Vid sådana defekter där arvsgången bedöms vara autosomal recessiv gäller samma rekommendationer som för legg perthes (se nedan).

Höftledsdysplasi
Avelsdjur ska vara höftledsröntgade och bedömda A eller B (eller u.a. enligt gamla systemet) och utan annan anmärkning om defekt på höfterna. Vid användning av ett djur med bedömning B på höftleden i avel bör partnern vara bedömd A.

Djur som är bedömda A eller B men där mer än 60% av föräldrar och kullsyskon är bedömda C-E bör inte användas i aveln.

När det gäller hanhundar som röntgats efter 7 års ålder och aldrig har haft problem med höfterna kan HD grad C tolereras.

Hanar som är äldre än 9 år och inte har haft problem med höfterna under sin livstid kan användas i aveln utan röntgenundersökning. 

Legg perthes
Hundar med legg perthes bör ej användas i aveln. Hundar med ett eller flera helsyskon som uppvisar legg perthes bör ej användas i aveln. Hundar som givit en eller flera avkommor med legg perthes bör ej användas i aveln.

Pathellaluxation
Djur med pathellaluxation bör ej användas i aveln.

Navelbråck
Djur med navelbråck bör ej användas i aveln.

Bett och tänder
Djur med bettfel (t.ex. underbett) bör ej användas i aveln. 

Saknade tänder (medfött): Djur som saknar en eller flera molarer och/eller hörntänder bör ej användas i aveln. Djur som saknar mer än fyra premolarer bör ej användas i aveln. Djur som saknar mer än två framtänder bör ej användas i aveln. Vid användning av djur som saknar en eller flera tänder (undantag om endast enstaka P1 saknas) bör avelspartnern var fulltandad.

Mentalitet
Endast mentalt friska hundar bör användas i aveln. Mentalbeskrivning (Svenska brukshundsklubbens MH-beskrivning) av hundar uppmuntras.

Undantag
Undantag från rekommendationerna ovan bör endast göras om den genetiska "vinsten" med att använda en viss hund bedöms överväga riskerna med spridning av anlag som ger defekter.

Exteriöra krav
Avelsdjur ska ha erhållit minst 2:a i kvalitetsbedömning på utställning. Tikar som är mycket små (under ca. 5 kg) bör inte användas i aveln då risken för kejsarsnitt bedöms vara stor.

Undantag
avsteg  från rekommendationerna ovan kan göras om den genetiska "vinsten" med att använda en viss hund bedöms mycket stor.